Under kategorin ”pågående jobb” så har vi en god nyhet för landets Rockabilly-fantaster; i januari var vi på plats på Arenan med full utrustning och lite till. Vi hade tidigare blivit kontaktade för att filma ett liveframträdande utav John Lindberg Trio som skulle ha ett framträdande på vår arbetsmässiga utgångspunkt och stöttepelare - Arenan.
En i våra tankar enkel produktion med tre stillastående kameror växte snabbt efter att ha pratat med bandet till att bli en femkameraproduktion. Tack vare gratis inträde och två stycken förband så var det ordentligt röj i lokalen med mycket folk som gick lös till tonerna av trion. Vår kamerauppsättning bestod utav tre kameror ute i publiken stående på trumpodier (man tar vad man har), en kamera i diket mellan publiken och scenen, samt en uppe på själva scenen.
Efter att ha arbetat 12 timmar med att förbereda och filma på plats så var det bara att gå loss och hänga med i draget som uppstod i lokalen. Filmen blev en av våra mest missödesfria produktioner vi någonsin skapat, endast en kamera fick problem och kunde inte användas längre efter 30 minuter in i showen. Som en vis man en gång sade: ”Media handlar bara om att lösa problem och att vara förberedd på att allt går åt helvete”.
I samband med detta så besökte vi dessutom bandet medans dem var i Enviken Records studio, något som var väldigt speciellt då den var belägen längst in i ett måleri, med den lokala skytteklubbens skjutstationer alldeles utanför. Men tro inte att det var dåliga grejer, studion var alldeles up to snuff.
Resultatet utav dessa två arbeten kommer förhoppningsvis snart att kunna visas för er läsare, ty snart står bearbetningen klar. Vad som händer efter det får vi se, det ligger inte i våra händer. Men se tills dess till att styra kosan till Spotify och lyssna på ett band från en genre som ibland kanske glöms bort av många.
måndag 19 april 2010
tisdag 6 april 2010
En nystart
Nu var det ett tag sedan ni fick en statusuppdatering värd duga. MYCKET har hänt och mer skall komma. Vi har nyligen producerat klart vår första DVD, en teater vid namn l Ruggugglan som nu kan köpas för den som är sugen på en fars! Ett stort steg för början på vad som nu är SlashM3s filmförening, en förening med syfte att skapa film både för oss själva och på beställning av andra.
Men ingen ro och ingen vila, för vi är i full gång med vår andra DVD-produktion; en live-DVD åt bandet John Lindberg Trio! Resultatet bearbetas just nu och det ser mycket bra ut! Vad som kommer hända med materialet återstår att se, men det kommer att presenteras senare.
Det är också dags för vår första uppföljare - Hösttrollet 2. Mycket explosioner och pyroteknik utlovas i en inte så överseriös produktion. På horisonten är också ett större projekt på gång, ännu en liveinspelning utav ett lokalt band. Så fort det är helt spikat blir detaljerna kring detta också avslöjade.
Så hur är det tänkt att vi ska gå vidare med den här bloggen? Vi kommer att försöka att blogga mer frekvent då vi omstrukturerat lite i vår arbetsapproach, vilket ska ge mer till skrivande och dylikt. Uppdraget just nu är att fylla in backloggen utav projekt och saker vi har att berätta, såsom hur vi gjort de produktioner vi gjort och ge er en inblick i hur man kan arbeta med det rörliga bildmediet samt en inblick i hur vi arbetar då vi arbetar med Dalarnas Videofestival, Dalarnas största Filmfestival.
Låt oss börja backloggen med att tipsa om att bandet Egoboy, vars videodebut Stuck on You innehåller både vågade dansscener med oss framför kameran samt en del material med oss bakom kameran, kommer att premiera på P3 i programmet P3 Lab på onsdag. Så se till ratta in radion klockan 19.03!
Har du som läsare några åsikter om hur vi ska ta bloggen framåt? Vill ni att vi ska ta upp mer exakt hur vi gör och tänker kring våra produktioner, ha mer tips eller kanske till och med bedriva lättare lektioner i hur man kan arbeta med och göra film? Tipsa oss!
Men ingen ro och ingen vila, för vi är i full gång med vår andra DVD-produktion; en live-DVD åt bandet John Lindberg Trio! Resultatet bearbetas just nu och det ser mycket bra ut! Vad som kommer hända med materialet återstår att se, men det kommer att presenteras senare.
Det är också dags för vår första uppföljare - Hösttrollet 2. Mycket explosioner och pyroteknik utlovas i en inte så överseriös produktion. På horisonten är också ett större projekt på gång, ännu en liveinspelning utav ett lokalt band. Så fort det är helt spikat blir detaljerna kring detta också avslöjade.
Så hur är det tänkt att vi ska gå vidare med den här bloggen? Vi kommer att försöka att blogga mer frekvent då vi omstrukturerat lite i vår arbetsapproach, vilket ska ge mer till skrivande och dylikt. Uppdraget just nu är att fylla in backloggen utav projekt och saker vi har att berätta, såsom hur vi gjort de produktioner vi gjort och ge er en inblick i hur man kan arbeta med det rörliga bildmediet samt en inblick i hur vi arbetar då vi arbetar med Dalarnas Videofestival, Dalarnas största Filmfestival.
Låt oss börja backloggen med att tipsa om att bandet Egoboy, vars videodebut Stuck on You innehåller både vågade dansscener med oss framför kameran samt en del material med oss bakom kameran, kommer att premiera på P3 i programmet P3 Lab på onsdag. Så se till ratta in radion klockan 19.03!
Har du som läsare några åsikter om hur vi ska ta bloggen framåt? Vill ni att vi ska ta upp mer exakt hur vi gör och tänker kring våra produktioner, ha mer tips eller kanske till och med bedriva lättare lektioner i hur man kan arbeta med och göra film? Tipsa oss!
tisdag 1 december 2009
Novembervinst
Tredje gången gillt brukar man säga. I år var den tredje gången vi deltagit med filmer i den riksstora Novemberfestivalen, och denna gång gick vi inte lottlösa! Vi kammade hem inte mindre än tredje pris i mellanvikt, vilket vi får anta betyder att vi hade den tredje bästa filmen i vår viktklass. Ingen var mer överraskad över vinsten än oss, men satan vad roligt det var. Vi stod dessutom för det enda priset till länet Dalarna, vilket får stå som en bedrift bara det.
Motiveringen var följande:
Tredje pris: Akta! Barn! av Thomas Eriksson, UK från Dalarna
På ett självklart sätt vänder de på ett känt begrepp och använder det fullt ut. En film som förvandlar något fint och beskyddande till något fasansfullt och makabert. Och vi älskar det!
Priset var en så kallad ”Novemberstatyett”, ett diplom och ett presentkort på hemmakväll. Nu är vårat nästa mål förstaplatsen, men det här var ett mycket roligt steg dit!
http://www.novemberfestivalen.nu/artikel.asp?articleID=186&headingName=nyheter&li=en3h3w9328
Motiveringen var följande:
Tredje pris: Akta! Barn! av Thomas Eriksson, UK från Dalarna
På ett självklart sätt vänder de på ett känt begrepp och använder det fullt ut. En film som förvandlar något fint och beskyddande till något fasansfullt och makabert. Och vi älskar det!
Priset var en så kallad ”Novemberstatyett”, ett diplom och ett presentkort på hemmakväll. Nu är vårat nästa mål förstaplatsen, men det här var ett mycket roligt steg dit!
http://www.novemberfestivalen.nu/artikel.asp?articleID=186&headingName=nyheter&li=en3h3w9328
tisdag 24 november 2009
Filmfinal!
Mycket har hänt sedan senast och det går raskt framåt! Vi är i full gång att förvandla vårt kompisgäng till en förening vars syfte kommer att vara att främja vårt filmskapande, både på hobby och på professionell nivå. Vi håller dessutom på i full fart med ett jobb, att filma en lokal fars vid namn Ruggugglan som snart står klart, som ska sammanställas till en DVD som ska säljas. Gruppen har även fått en ny medlem, ingen mindre än Niklas Svensson som ni kommer få lära känna mer i kommande inlägg.
Men den största nyheten är att vi i helgen kommer besöka Novemberfestivalen, och dessutom delta med en utav våra filmer! Filmen i fråga är Akta! Barn! Som blev urvalskvalificerad till tävlingen. Filmen vann även bästa Skräckfilm på Dalarnas videofestival.
För den oinsatte så är novemberfestivalen Sveriges största tävling för unga filmskapare, som går av stapeln i Trollhättan. Kan rekommendera alla som är i närheten att besöka evenemanget som pågår hela helgen, då det är mycket intressant och inspirerande att få se så mycket bra kortfilm. Det är nu tredje gåret i rad vi har haft en film med, och det är lika roligt varje gång. Vi kommer att försöka dokumentera vår resa dit.
Någon annan som vet att dem ska dit ner?
Men den största nyheten är att vi i helgen kommer besöka Novemberfestivalen, och dessutom delta med en utav våra filmer! Filmen i fråga är Akta! Barn! Som blev urvalskvalificerad till tävlingen. Filmen vann även bästa Skräckfilm på Dalarnas videofestival.
För den oinsatte så är novemberfestivalen Sveriges största tävling för unga filmskapare, som går av stapeln i Trollhättan. Kan rekommendera alla som är i närheten att besöka evenemanget som pågår hela helgen, då det är mycket intressant och inspirerande att få se så mycket bra kortfilm. Det är nu tredje gåret i rad vi har haft en film med, och det är lika roligt varje gång. Vi kommer att försöka dokumentera vår resa dit.
Någon annan som vet att dem ska dit ner?
onsdag 21 oktober 2009
Stuck on you
Under dem senaste 2 månaderna har vi hjälpt till att skapa denna video åt det uppkommande bandet Egoboy. Belive us, youl see more of them!
Vi har tagit vissa bilder och format filtret och bäst av allt, vi simultandansar under flera ställen! Robin har även rollen som fiskare. Vad mer kan man begära?
Enjoy!
http://www.myspace.com/egoboysweden
Vi har tagit vissa bilder och format filtret och bäst av allt, vi simultandansar under flera ställen! Robin har även rollen som fiskare. Vad mer kan man begära?
Enjoy!
http://www.myspace.com/egoboysweden
måndag 12 oktober 2009
Ibland finner platsen sin filmare
Ibland får man spendera dagar att förbereda en inspelningsplats, ibland kommer platsen till en helt förberedd. Det visade sig att dem grävde nya värmeledningar in i vår skola, och ibland kan ett hål i marken vara tillräckligt lockande för att locka till sig ett filmteam.
Robin förklarar scenen innanför sin gasmask, ingen hör något.
Efter att ha noterat dem skyttegravsliknande miljöerna slängdes det snabbt ihop en liten film i manusform som sedan snabbt kunde ageras ut dagen efter. Ibland behöver man inte timmar med planering och en superseriös attityd, ibland får man skapa film bara för att det är roligt.
Utrustade med Robins halva WW2 uniformssamling begav vi oss ut, lite nervöst bevakande efter arbetare som kanske inte skulle uppskatta att vi var nere i ”Deras” hål och höll på. Två timmar senare och utan att ha sett några som skulle tänkas arbeta på att gräva dessa diken så begav vi oss in på lektion. När vi senare tittar ut så får vi se att vi just missade dem två första personerna som anlände på arbetsplatsen, som står i full färd med att peka ner i marken där vi spelade in filmen. Vad som sades kan vi endast drömma om, men vi får hoppas att det var något trevligt såsom ”Titta vad fin jorden är här!”
Är det inte för övrigt konstigt hur vi konstant verkar drabbas utav folks beskyddande av jord och sand? Vad ser dem vi missar?
Robin förklarar scenen innanför sin gasmask, ingen hör något.
Efter att ha noterat dem skyttegravsliknande miljöerna slängdes det snabbt ihop en liten film i manusform som sedan snabbt kunde ageras ut dagen efter. Ibland behöver man inte timmar med planering och en superseriös attityd, ibland får man skapa film bara för att det är roligt.
Utrustade med Robins halva WW2 uniformssamling begav vi oss ut, lite nervöst bevakande efter arbetare som kanske inte skulle uppskatta att vi var nere i ”Deras” hål och höll på. Två timmar senare och utan att ha sett några som skulle tänkas arbeta på att gräva dessa diken så begav vi oss in på lektion. När vi senare tittar ut så får vi se att vi just missade dem två första personerna som anlände på arbetsplatsen, som står i full färd med att peka ner i marken där vi spelade in filmen. Vad som sades kan vi endast drömma om, men vi får hoppas att det var något trevligt såsom ”Titta vad fin jorden är här!”
Är det inte för övrigt konstigt hur vi konstant verkar drabbas utav folks beskyddande av jord och sand? Vad ser dem vi missar?
torsdag 17 september 2009
Efter gårdagens upplevelser var vi sannerligen trötta, men här fanns ingen tid att sjusova! Vi hade platser att vara på och saker att se.
Sömnen är hård
Men rättvis
Dagens inspelningsplats var sannerligen av det ovanligare slaget. Platsen för dagen skulle vara vid ett radio/TV torn av det större slaget. Ungefär tvåhundra meter ifrån tornet hade en skogsbrand brustit ut vilket lämnat en hel del skog kal och svartfärgad.
Väl på plats vi anvisningar om att rensa bort nyvuxen sly och ta bort några ickepassande träd ur den närliggande omgivningen. Dessutom skulle en sannerligen tung kamerakran tillsammans med tillhörande vikter bäras i bitar tvåhundra meter in i skogen, något som till huvuddelen föll på oss.
How much wood could a Martin chuck?
Kranbotten, turligt nog besatt med hjul
Efter alla delar var på plats hjälpte vi till att sätta ihop delarna i detta 2 tons pussel. Där på änden skulle kameramannen sitta med sin kamera och med sitt fotoöga bevittna dem event som skulle inträffa framför hans lins. 7 meter lång blev det monstruösa stativet.
Man ville göra en åkning uppifrån och ner, men något saknades för att skapa en snygg effekt. Man behövde ett träd i förgrunden för att skapa en känsla av en åkning. Bring out the woodchoppers!
Det stackars trädet blev nedhugget, förflyttat och fastspänd vid ett stativ för att agera ofrivillig statist i produktionen. Filmbranschen kan vara grym ibland.
Plötsligt! PANG! Inspelningsplatsen fylldes av förundran av vad som orsakat en ganska ljudlig smäll! Hade miljöaktivister bevittnat trädets lidande och gått till action?
I detta fall var det en termos som tröttnat på denna elaka och hjärtlösa värld och begått ett minst sagt spektakulärt självmord genom att spontant explodera. Endast en person blev lindrigt skadad i terrorattacken, bortsett från termosen som det endast fanns små silverfärgade skärvor kvar som bevisade att här har det existerat en kaffebehållare. Dock fanns det andra hot för teamets ssäkerhet, något denna skylt upplyste oss om.
Ibland filmar man osäkert
Tyvärr började dagens eskapader gå mot sitt slut. Vi hade inte tid att följa inspelningen till sitt slut, vi hade lika många mil att täcka denna dag som gårdagens resa ner. Tyvärr är det också där vår historia slutar, då hemresan var lika ointressant som ditresan. Det har dock varit en intressant resa fylld med nya intryck, saker vi lärt oss och saker vi fått uppleva ii den bransch vi förhoppningsvis kastar oss in i. Robin får avslutningsvis sammanfatta resan som helhet.
4 av 5 toasts. Kanonkul.
Sömnen är hård
Men rättvis
Dagens inspelningsplats var sannerligen av det ovanligare slaget. Platsen för dagen skulle vara vid ett radio/TV torn av det större slaget. Ungefär tvåhundra meter ifrån tornet hade en skogsbrand brustit ut vilket lämnat en hel del skog kal och svartfärgad.
Väl på plats vi anvisningar om att rensa bort nyvuxen sly och ta bort några ickepassande träd ur den närliggande omgivningen. Dessutom skulle en sannerligen tung kamerakran tillsammans med tillhörande vikter bäras i bitar tvåhundra meter in i skogen, något som till huvuddelen föll på oss.
How much wood could a Martin chuck?
Kranbotten, turligt nog besatt med hjul
Efter alla delar var på plats hjälpte vi till att sätta ihop delarna i detta 2 tons pussel. Där på änden skulle kameramannen sitta med sin kamera och med sitt fotoöga bevittna dem event som skulle inträffa framför hans lins. 7 meter lång blev det monstruösa stativet.
Man ville göra en åkning uppifrån och ner, men något saknades för att skapa en snygg effekt. Man behövde ett träd i förgrunden för att skapa en känsla av en åkning. Bring out the woodchoppers!
Det stackars trädet blev nedhugget, förflyttat och fastspänd vid ett stativ för att agera ofrivillig statist i produktionen. Filmbranschen kan vara grym ibland.
Plötsligt! PANG! Inspelningsplatsen fylldes av förundran av vad som orsakat en ganska ljudlig smäll! Hade miljöaktivister bevittnat trädets lidande och gått till action?
I detta fall var det en termos som tröttnat på denna elaka och hjärtlösa värld och begått ett minst sagt spektakulärt självmord genom att spontant explodera. Endast en person blev lindrigt skadad i terrorattacken, bortsett från termosen som det endast fanns små silverfärgade skärvor kvar som bevisade att här har det existerat en kaffebehållare. Dock fanns det andra hot för teamets ssäkerhet, något denna skylt upplyste oss om.
Ibland filmar man osäkert
Tyvärr började dagens eskapader gå mot sitt slut. Vi hade inte tid att följa inspelningen till sitt slut, vi hade lika många mil att täcka denna dag som gårdagens resa ner. Tyvärr är det också där vår historia slutar, då hemresan var lika ointressant som ditresan. Det har dock varit en intressant resa fylld med nya intryck, saker vi lärt oss och saker vi fått uppleva ii den bransch vi förhoppningsvis kastar oss in i. Robin får avslutningsvis sammanfatta resan som helhet.
4 av 5 toasts. Kanonkul.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
